Hur mycket finne eller same är jag enligt dna – etnicitetsuppskattning?

Hur mycket finne eller same är jag enligt dna – etnicitetsuppskattning?

Av Jouni Tervalampi, 21 oktober 2021 tervalampi(a)mail.com

År 2018 tittade jag hur mina etniska folkgrupper genom kyrkböcker.

Krönika av Jouni Tervalampi, 25 juni 2018

Hur mycket finne eller same är jag enligt kyrkböcker?

På 1100-1300-talet fanns det många olika folkgrupper i dagens Finland och ryska Karelen: ålänningar, finnar (suomalainen) i Egentliga Finland, tavaster (hämälainen), savolaxare, karelare och samer.

År 2021 gjorde jag ett dna – etnicitetsuppskattning.

Jag gjorde en beställning på MyHeritage och där visade att jag var 100 procent finländare. MyHeritage har bara en benämning på finsk- och samisktalande befolkning från Ingrer i söder till fjällsamer i norr (Tervalampi A1-A6, C1)
Sedan har de regionala etniska beteckningar som är landskap i Finland. I för sig är det många landskap som har ett ursprung i olika folkgrupper, Savolax, Häme, Karelen och kan man själv se vilken folkgrupp man är mest lik. Det finns olika grader på etnicitetsuppskattning. På den mittersta har jag flest förfädrar och anmödrar i sex regioner: 1. Norra Österbotten. 2. Norra Savolax. 3. Kainuu. 4. Karelen och Viborgsområdet. 5. Leningradstrakten (Sankt Petersburg) och Karelen. 6. Norra Österbotten och Lappland.

Hög inställning visar på mer koncentrerade rötter och ellipsformade cirklarna stämmer ovanligt bra.

Den stora är norra Österbotten och den lilla är norra Savolax.

DNA

Den som är närmast släkt baseras på sammanlagda Centimorgan (cM), antal gemensamma segment och största segmentet cM. DNA-Släktgrupperna är indelade i två större grupper som benämna ”Storfamiljen” och ”Avlägsna släktingar”. Jag hade 2886 i min storfamilj och 62203 avlägsna släktingar.

Närmast var en kusin på pappas sida. Hon hade 875 cM, 32 gemensamma segment och det största segmentet var 91 cM. Nr 2 var pappas kusin på Timijievsläkten med 517 cM, 20 gemensamma segment och det största segmentet var 63 cM. Nr 3 var ett kusinbarn på pappas sida som hade 421 cM, 23 gemensamma segment och det största segmentet var 72 cM. Den 2886 i min storfamolj var var en Kallunki. Hon hade 44 cM, 7 gemensamma segment och det största segmentet var 6,7 cM.

Savolax – den lilla ellipsformade cirkel är stort sett min farmors rötter

Stor del av mina rötter från norra Savolax är från min farmor Anna Liimatainen, gift med med min farfar Arturri Tervalampi (ry. Artemy Timiev). Stora delar av hennes rötter finns utlagda på hennes mamma Maria Liimatainen (1884 – 1961) – Genealogy (geni.com)

Av Jouni Tervalampi 2022. Annas mamma Maria Liimatainen 1884-1961 och pappa Kalle Pöntynen 1874-1938 . | tervalampi (wordpress.com)
Min farmors Annas mormor Anna Stiina Johansdotter Liimatainen (Hänninen) (1857 – 1936) – Genealogy (geni.com)
Av Jouni Tervalampi 2022. Annas mormor Anna-Stiina Johansdotter Hännenen 1857-1936 | tervalampi (wordpress.com)
Min farmors Annas morfar Matti Kallenpoika Liimatainen Kyrkbokens svenska Matts Carlsson Liimatainen (Limatain) (1853 – 1939) – Genealogy (geni.com)
Av Jouni Tervalampi 2022. Påkånniemi. Från samiskt viste till farmors barndomshem.Påkånniemi – Ett samiskt viste till farmors barndomshem? | tervalampi (wordpress.com)
Av Jouni Tervalampi 2022. Finlands starka kvinnor – Farmor Anna Liimatainens (1904-2021) fotoskatt.Finlands starka kvinnor – Farmor Annas fotoskatt | tervalampi (wordpress.com)

Farfar och Vitahavskarelen – Viena Karjala

Databasen som Dna-träffar bygger på inskrivna personer av släktforskare från 1500-1900-talet. Desto mer uppgifter från en socken är det större chans få träffar. Min farfar som kommer från Viena Karelen lyser i sin frånvaro. Jag är en avlägsen släkt med den karelske språkforskaren Deniz Kuzmin (2 gemensamma segment) som anser att Timiev (kar. Timijeff) har ett pomersk bakgrund och när Timiev flyttade västerut från Vita havet till Pääjärvi blev de karelare. Kuzmin hade lagt ut släktnamn på sin faderssida. Då förstod jag varför han hade skrivet en utmärkt artikel om pomerer, karelare och samer. Han hade rötter från alla de tre folkslagen.

Denis Kuzmin 2015 Läntisen pomorialueen historia nimistöaineiston valossa. Faravid 2015 s. 63-81
kuzm_faravid_2015.pdf (karelia.ru)

Österbotten – Den största ellipsformade cirkel är mina rötter från min mormor och morfars rötter.

Jag många rötter i Österbotten tack vare min mormor och morfar rötter, många som kan beläggas till 1500-talet. Österbotten blev starkt koloniserat under Vasaätten som uppmanade till nybyggen i ”ödemark” det vill säga Sápmi (samernas land). Vasaätten hade urusla kunskaper om samer, men det tycks det vara fortfarande. Österbotten blev en smältdegel av inflyttade folkgrupper där många av mina förfädrar och anmödrar var nybyggare som flyttade in i mina samiska förfädrar och anmödrars land.

Samiska efternamn

Finland betyder ’samernas land’ och samerna har sträckt sig från Finska viken i söder till Ishavet i norr. I mina dna-träffar finns det många samiska efternamn. De flesta avlägsna släktingar och nutida samiska släktnamn kanske inte har något koppling till samer.

Samiska djur- och fågelnamn

Efternamn som Kontio (björn), Reponen (räv), Kokko (örn) och Orava (ekorre) har ett samiskt ursprung och de äldsta efternamnen finner vi i området Finska viken – sjön Ilmen – sjön Belozero – Onegasjön och Ladogasjön. (Tervalampi A1-8).

Samiska rådare

Efternamn som Päivi och Okko, Okkonen, Ukkonen har namn efter samiska rådare. (Tervalampi C1-3).

Övriga samiska släktnamn: Aikio, Posio, Kälkä/Kätkä (sten), Paananen (tand), Nuisianen (samesläkten Nuisia), Moutka (båtdragställe över land. Tervalampi B1) , Olkkonen (påle), Voutilainen. Torvinen med mera.

Hänvisingar:

MyHeritage 2021. Vad anses vara en stark DNA-matchning?

Vad Anses Vara En Stark DNA-matchning? – MyHeritage Kunskapsbas

SLÄKTFORSKNING AUTOSOMALT BERÄTTAR OM 5 GERERATIONER

Genetiker Sanni Peltola förklarar: Läs mer: Marika Harjumaa 2023. Många finländare är delvis inuiter enligt dna-analyser – genetikern förklarar varför det förmodligen inte stämmer

https://svenska.yle.fi/a/7-10044367

Här är mina pågående ”släktböcker” , där jag använder delar av min släkt, för att skriva historiska böcker.

Jouni Tervalampi A Mina rötter till vikingastaden Holmgård och arvet efter vikingarna, (tjuder, pomorer, vikingar, samer, ingrer, lydier, vepser med mera)

A1. Uråldriga samiska personnamn i form av djur- och fågelnamn blev finska efternamn.
A2. Samer, voter, ingrer och vikingar.
A3. Samer, vikingar och lydier.
A4. Samer, vikingar och vepser.
A5. Samer, vikingar och tjuder i Staraja Ladoga och Novgorod
A6. Vikingar och tjuder i Sápmi (samernas land)

Jouni Tervalampi B Från samiskt matriarkat till Kalla kriget i Sverige. (Samer Kuusamo-Pääjärvi, släkten Timiev/Tervalampi)
B1. Moutka och Matka – båtdragställe över land.

Jouni Tervalampi C Kolonialmakternas kamp om Sápmi Österbotten. (Mina nybyggarsläkter och mina samiska rötter).
C1. Samiska person-, gårds- och naturnamn mellan älvarna Siikajoki och Iijoki.
C2. Ukko – en samisk rådare i Österbotten och Kemi lappmark.
C3. Nåjder och andra samer tog namn efter samiska rådare.

Artiklar knutna till Jouni Tervalampis släktforskning

Finland 100 år En krönika av Jouni Tervalampi

14 kommentarer till Hur mycket finne eller same är jag enligt dna – etnicitetsuppskattning?

Pingback: Nyheter om arkeologi och historia december 2023 | tervalampi
Pingback: Nyheter om arkeologi och historia oktober 2023 | tervalampi
Pingback: Finland 100 år En krönika av Jouni Tervalampi | tervalampi
Pingback: Den kände fotografen Inha och min släkts Timiev by Majavalahti | tervalampi
Pingback: Att skriva en släktbok om mina förfäder och anmödrar som var tavaster, samer, nordfinnar och karelare | tervalampi
Pingback: Annas mamma Maria Liimatainen 1884-1961 och pappa Kalle Pöntynen 1874-1938 . | tervalampi
Pingback: Annas mormor Anna-Stiina Johansdotter Hännenen 1857-1936 | tervalampi
Pingback: Påkånniemi – Ett samiskt viste till farmors barndomshem? | tervalampi
Pingback: Finlands starka kvinnor – Farmor Annas fotoskatt | tervalampi
Pingback: Finska krigsbarn med pappa som var båtbyggare med samiska rötter. | tervalampi
Pingback: Var det bjarmer, norrmän, pomorer, karelare, ryssar eller samer som uppförde labyrinter vid Vita havet, Ishavet och på ön Novaja Zemlja? | tervalampi
Pingback: Jouni Tervalampi skriver böcker om sina rötter från samer, finnar, karelare, tjuder och pomorer | tervalampi
Pingback: Krönika om DET MYTISKA BÅTKASTET VENEHEITTO och båtdragarsläkten KIRJAVAINEN OCH samesläkten PESTRIKOV | tervalampi
Roland Salomonsson skriver:

oktober 22, 2021 kl. 11:28 f m

Hej! Du vet väl att samerna av den svenska centralmakten från 1364 blev svårt förföljda. Olika lappmarkstraktat infördes, för att förhindra att samer ägde gårdar. Först begränsades de i landen utanför Helsingländerna. Sedan begränsades de av Gustav Vasa i kustregionerna inom Helsingländerna. Gustav passade på att beslagta den tredjedel av marker som var ”allmänningar” och delade detta med ”helsingarna” , d v s den stormannagrupp som tidigare styrt helsingländerna via ”alltinget” i Selånger. Gustav tog också de fiskegrynnor som var allmänna. Syftet var dels att tvinga samerna till pälsjakt, och erlägga i synnerhet skinnskatt med hermelin. När en gård inte kunde betala (all pälsdjur var utrotade), så beslagtogs gården och en sörlänning placerades på platsen. Vad gäller grynnorna så tilläts fortsatt fiske, men Gustav skulle ha stor del av fångsten.
Samerna hade tidigare levererat järn(stål) till helsingegruppen, men detta fick de inte när centralmakten tog över.
1670 (ungefär) kom dödsstöten mot de svenska samerna. Då insamlades alla samiska män i Sundsvallsbukten, samt skeppades till Karlskrona, den nya örlogsbasen. Där beordrades de att bygga skepp, samt att anlägga befästningar. Deras bostäder lades utmed ett antal långa klippskrevor med ett träsk i botten. Ytterst ohälsosamt förståss. Jag har själv trampat på sullstenar och trappsteg för dessa små hus. De fick bygga sina bostäder om/när de fick tid – arbetstiden var 12 timmar per dygn 7 dagar i veckan. Alltså hade de 5000 dött innan 5 år gått.
Kvinnor och barn stod utan försörjare och de (flesta) hade inget annat val än att vandra söderut för att kanske hitta sina makar. ”Lösdriveri” bestraffades hårt och pass fick de förståss inte. Om någon kom fram är ovisst. De flesta utackorderades som tjänstejon och barnen utackorderades för ”uppfostran”.

Nästa gång staten försökte uppbringa samer, så hittade man inga. Dels hade prästerna bidragit till att många blivit införda som svenskar. Dels hade andra flytt till Norge.

Notera att i inget fall, så gick traktaten genom Sveriges Riksdag. På så sätt skapades ”stor-reservatet” Lappland, men redan då hade ”odlingsgränsen” lagts långt in i Lappland. Det var ett ämbetsverk som skötte all hantering utan att Riksdagen formellt visste. När det sista traktatet skulle till beslut i början av 1900-talet så framlades det inför Riksdagen, varvid hela hanteringen upphörde, fast i verkligheten fortsatta förföljelserna minst till WW2.

De olika ”finnmarker” vi känner i Sverige har bara perifiert att göra med ”finländare”. Istället är de en del av förföljelsen, d v s ett slags ”reservat” för samerna att skickas till.

Det mesta av ovanstående redogjorde Jan-Öivind Svahn för offentligt i en fråga Lund-program. Ev har han en bok där ämnet berörs. En hel del finns att hämta från de första historikerna i Umeå Universitét.

	Helena van Hoof om Fotoutställning om Västerås fr…
	Nyheter om arkeologi… om Jouni Tervalampi skriver böcke…
	Nyheter om arkeologi… om Efterlysning Тимиев Timiev Pää…
	Nyheter om arkeologi… om PLUNDRADE GRAVAR VID SURABORGE…
	Nyheter om arkeologi… om SURA – VÄSTMANLANDS VACKRASTE…