Västerås i Coronaepidemins centrum.

 

Coronabussen vid Västerås Idrottsarena, Rocklunda, Västerås, 29 juni 2020.
Foto: Jouni Tervalampi. För att beställa remiss till de sex corona-bussarna i Västmanland kontakta 1177.

Statistik från Region Västmanland över inlagda covid-19-patienter på sjukhusen i Västmanland

Statistik över allvarliga covid-19 fall veckorna 23-25 från Folkhälsomyndighetens veckorapport 25.

 

Västerås i Coronaepidemins centrum.

Av Jouni Tervalampi, 30 juni 2020 tervalampi(a)mail.com

Jag tillhör flera riskgrupper och ligger taskigt till om jag skulle bli sjuk i covid-19.

Bland de största riskgrupperna förutom att man är över 75 år, att hamna på sjukhus

är någon lungsjukdom, övervikt, högt blodtryck, diabetes 2, högt långtidssocker, blodgrupp A och om man är tunnhårigt, enligt olika studier.

Vet Du vad som är likheten mellan mig och svenska skidlandslaget? Jo, vi måste hela vintern vara försiktiga för att inte åka på influensa. Nu har jag blivit ännu mer försiktigt. Använder en tunn handske när jag håller i rullstrappsräcket, kaffekannan på fik, display till sjukvården och bankomater. Sitter vid ett eget bord när jag fikar m.m.

Västerås – corona-epicentrum i Sverige veckorna 23-25

I Västerås 24/5 hade 761 haft covid-19 och 84 döda, 31/5 hade 874 haft covid-19 och 93 döda (+ 113 + 9 döda), 7/6 hade 1015 haft covid-19 och 99 döda (+ 141 + 6 döda), 14/6 hade                1235 haft covid-19 och 103 döda ( + 220 + 4 döda) och 21/6 hade 1380 haft covid-19 och 109 döda (+ 135 + 6), enligt Region Västmanlands torsdaguppdateringar. Det stora antalet nya covid-19 beror på mer provtagningar, men samtidigt blir fler allvarligt sjuka och tvingas läggas i på sjukhuset.

Sedan fyra veckor tillbaka har Västmanland – framför allt Västerås – varit det län som har haft mest allvarliga fall av corona, enligt Folkhälsomyndigheten. Vecka 24 hade Västmanland flest allvarliga fall per 100 000 invånare.

Den 29 maj 2020 hade Region Västmanland sitt lägsta antalet inlagda patienter sedan slutet på mars 2020 med 28 inlagda (19 inlagda + 9 IVA) på sjukhusen i Västmanland. Fyra dagar senare, den 26 maj, hade de inlagda växt med 10 patienter till 39 stycken (29 + 10 IVA). Tre dagar senare, den 29 maj, hade de inlagda sjunkit ned till 30 patienter (22+8 IVA). En stadig ökning har skett sedan den 13 juni och framåt, vilket möjligen kan ha ett samband med det fina sommarvädret 29 maj – 1 juni och ökningen till över 40 patienter 21-22 juni kan möjligen ha ett samband med skolavlutningar och sommarväder, då det inte finns några uppgifter om vilka som ligger inlagda p.g.a. patientsekretess.

Statistik från Region Västmanland.

Folkhälsomyndigheten 2020.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/bekraftade-fall-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten 2020. Veckorapport covid-19, vecka 25
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/covid-19-veckorapporter/senaste-covidrapporten/

 

Region Västmanland 2020. Covid-19
https://regionvastmanland.se/uppdateringar-fran-region-vastmanland-om-covid-19/lagesbild/

 

Publicerat i Västerås, Västmanland | Lämna en kommentar

Ancient dna – Gotlands ursprungsbefolkning levde kvar längre tid än vad forskarna trott.

FÖRHISTORISKT DNA PÅ GOTLAND

Jouni Tervalampi 2020. Ancient dna – Gotlands ursprungsbefolkning levde kvar längre tid än vad forskarna trott.

Av Jouni Tervalampi, 23 juni 2020 tervalampi(a)mail.com

Gotland tillhör ett av de landskap där genforskare har fått fram forntida dna från mesolitisk tid till vikingatid, med en stor lucka på bronsåldern. Säljägarna och fiskarna var dess urbefolkning som hade sin högperiod under den så kallade gropkeramiska kulturen, benämnd av gropar i lerkärl. Nu har en ny dna-studie gjorts på skelett från säljägare där genforskare letade spår efter boskapsfolket jamanafolket och resultatet är häpnadsväckande! De fann inga spår efter jamanafolket.

Säljägarna på Gotland talade möjligen baltiska. Säl anses vara ett fornbaltisk låneord, från litauiska salá ’ö’.

Är det någon, eller tips på litteratur, som vet hur många baltiska ord det finns i svenskan eller i gotländskan.

Så för Du gärna mejla mig (Jouni Tervalampi).

Läs mer: Stockholms universitet. 2020. DNA-studie ger ökad kunskap om stenålderns kontaktnät

https://www.archaeology.su.se/om-oss/nyheter/dna-studie-ger-%C3%B6kad-kunskap-om-sten%C3%A5lderns-kontaktn%C3%A4t-1.502707?cache=%2F2.20372

Coutinho A, Günther T, Munters AR, et al. The Neolithic Pitted Ware culture foragers were culturally but not genetically influenced by the Battle Axe culture herders. Am J Phys Anthropol. 2020;1–12. https://doi. org/10.1002/ajpa.24079

Malmström, H., Günther, T., Svensson, E. M., Juras, A., Fraser, M., Munters, A. R., … Jakobsson, M. (2019). The genomic ancestry of the Scandinavian Battle Axe culture people and their relation to the broader Corded Ware horizon. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 286(1912), 20191528. https://doi.org/10.1098/rspb. 2019.1528

Stenberger, M., Dahr, E., & Munthe, H. (1943). Das grabfeld von Västerbjers auf Gotland. Stockholm, Sweden: Wahlström & Widstrand.

ARKEOLOGISKA FYND VISAR ATT TAMRENSKÖTSELN ÄR 2000 ÅR GAMMAL

Arkeologen Kjell-Åke Aronsson påpekade att tamrenskötseln för flera år sedan uppstod för 2000 år sedan. Nu har den vetenskapliga artikeln publicerats. En boplats vid Ust-Polui nära Salekhard, ovanför Polcirkeln, i norra Sibirien har arkeologer funnit flera delar som användes för att tämja unga rener. Boplatsen är daterad till ca 200 f-Kr. – 100 e. Kr.

Läs mer: Geoff McMaster. 2020.Reindeer were domesticated much earlier than previouly thought, new study suggests. Archeological evidence from northern Siberia indicates harnesses may have been used to train reindeer to pull sleds 2,000 years ago. Folio.ca

https://www.folio.ca/reindeer-were-domesticated-much-earlier-than-previously-thought-new-study-suggests/

Losey, R. J., Nomokonova, T., Arzyutov, D. V., Gusev, A. V., Plekhanov, A. V., Fedorova, N. V., & Anderson, D. G. (2020). Domestication as Enskilment: Harnessing Reindeer in Arctic Siberia. Journal of Archaeological Method and Theory. https://doi.org/10.1007/s10816-020-09455-w

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.

Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.

Av Jouni Tervalampi, 27 mars 2020 tervalampi(a)mail.com

Vikingatida dna-projekt avslutas 2020

Atlasprojektet om nordbor dna kommer att avslutas under 2020, vilket jag personligen ser framemot.
Om samer och finnar kommer ingå i Atlasprojektet, eller om de ingår i dna-projektet ”Ancient genomes” om dna från hela Euroasien, vet jag inte, men det projektet avslutas år 2021. Så två år av spännande resultat.

Läs mer: Mats Karlsson 2020. Sverige ska bli världsledande på paleogenetik. Forskning & Framsteg.

https://fof.se/artikel/sverige-ska-bli-varldsledande-pa-paleogenetik

Stockholms universitet 2020. DNA-studier ger ny syn på Sveriges historia
https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/dna-studier-ger-ny-syn-p%C3%A5-sveriges-historia-1.484701

 

Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.

Ett annat projekt som ska avslutas sista december 2020 är vikingarna som begravdes i två båtar vid udden av södra Ösel vid forna sundet (fi. Salmi. Est. Salme) som skiljde Ösel, finska Saremma (Öland) och ön Kuressaare. Nu under våren 2020 har två nya vetenskapliga artiklar kommit ut.

Fler svärd än kammar funna i båtgrav 2 vid Salme.

Den första: Heidi Luik, Jüri Peets, John Ljungkvist, Liina Maldre, Reet Maldre, Raili Allmäe, Mariana Muñoz-Rodríguez, Krista McGrath, Camilla Speller, Steven Ashby 2020. ANTLER COMBS FROM THE SALME SHIP BURIALS: FIND CONTEXT, ORIGIN, DATING AND MANUFACTURE; Estonian Journal of Archaeology Vol. 24, Issue 1. pp. 3–44

http://www.kirj.ee/32960/

Kammarna är tillverkade av kronhjort, älg och ren. Fyra av kammar var tillverkade ren. Samer levde i västra Finland, på Åland och i hela Uppland på järnålder (Tervalampi pågående manus).
Tolkning är att man har hämtat råmaterial av renhorn från Norge eller norra regionen av Sverige. Vi vet inte hur långt ned tamrenskötsel befann sig ca 750 e.Kr, men vi vet att tamrenskötseln inte kom över Ålands hav utan norr ifrån på 800-talet bedrev samerna tamrenskötsel i Härjedalen och på 1000-talet i Uppland (Zackrisson). Vildrenar fanns fortfarande kvar i Idretrakten på 1700-talet och i södra Hälsingland vid Ovanåker, mer känt i bandysammanhang som Edsbyn.

Den andra vetenskapliga artikeln handlar om strontiumanalyser av skelett från båda båtgravarna från Salme

  1. Douglas Price, Jüri Peets, Raili Allmäe, Liina Maldre, Neil Price 2020.
    Human remains, context, and place of origin for the Salme, Estonia, boat Burials.
    Journal of Anthropological Archaeology 58 (2020)
    https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0278416519301278?via%3Dihub

Alla vikingar kom inte från Uppland, utan fem från båtgrav II kom från ett annat håll. Det man se att släkter betydde väldigt mycket och att strontiumanalyserna tyder på att många kom från inre delarna av Uppland och vissa kring Uppsalatrakten. Vilket tyder att de begravda vikingarna kan vara från minst två olika båtar.
Den rika personen längst bak i båtgrav II som arkeologerna tolkat som den viktigaste personen kan vara en hövding från Vendel, eller från Uppsalatrakten, och man ser till strontiumvärdet. .

Hövdingen XII/VK554 som av omgavs av fyra personer kan ha varit hans innersta livvakt/hird; en person IX/VK55 till vänster och en till höger XI/VK552 och en person ovanpå X/549 begravdes ovanpå hövdingen och en person begravdes ovanpå krigaren IX. De fyra var hövdingens innersta kärna. De två livvakterna som begravdes ovanpå var släkt på manslinjen, möjligen kusiner eller tremänningar. Den ena var möjligen uppväxt vid Kalmarsund, Öland eller fastlandet på Kalmarsidan. Den andre inre delarna av Uppland (Det går heller inte utesluta Västmanland eller Gästrikland). Livvakten till väster om hövdingen var uppväxt kring Uppsalatrakten. Livvakten till höger, möjligen kring Trelleborgstrakten i Skåne eller Danmark.

Fyra bröder begravdes alla i rad och de kom från en av de rikaste familjerna i Uppland med tanke på att en av bröderna begravdes med ett dyrbart svärd. Allt talar för att de överlevde från striden visste vilka som var släkt och vilka som var kompisar. Hur de begravdes var mycket väl strukturerat.

Läs mer: Ashot Margaryan et al 2019. Population genomics of the Viking world. BioRxiv.org
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/703405v1

Jouni Tervalampi 2019. Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar.
https://tervalampi.wordpress.com/2019/08/21/samer-finnar-ester-och-uppsvear-som-vikingar/

Inger Zachrisson et al. 1997. Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellan Skandinavien. Monographs 4, Statens historiska museum. Stockholm
Inger Zachrisson 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? Björklinge förr och nu 2006. Björklinge hembygdsförening. S.44-49.

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Krönika om regionala museer och Historiska museet.

Av Jouni Tervalampi 27 februari 2020 tervalampi(a)mail.com

Var ska de arkeologiska och historiska föremålen visas?

Ska Historiska museet i Stockholm vara den plats där guldkornen visas upp för allmänheten och utländska turisterna?

Frågan bör ställas när lokala föresträdere runt i landet vill att deras föremål ska flyttas hem till sina lokala och regionala museer där modellen över Birka har flyttats till Birkamuseet på Björkö i Mälaren. Nu senast om föremål från den samiska offerplatsen Unna Sájvva (idag Lillsaivas) vill lokalbor flytta till samiska museet Áttje. Där är så många föremål att det bör räcka till både Attje och Historiska museet om det är så att Historisk museet inte vill splittra på samlingen. Själv är jag kritisk till hur man bygger upp utställningar både vårt regionala Västmanlands läns museum och Historiska museet. Jag brukar säga att de monterutställning med proppfulla föremål är till för sådana som mig som känner igen föremålen och vet dess betydelse. För den som inte har så stora kunskaper blir det bara en massa föremål i montrar.

Det ska bli intressant att se hur Historiska museet bygger upp den nya vikingautställningen, hur samerna visas och redan nu kan man ana att man kommer lyfta fram kvinnor under vikingatiden, vilket är helt rätt i tiden. Sedan hur man presenterar vikingen ska bli intressant att beskåda. Om det blir mer stora informationsskyltar på väggarna som berättar om fynden eller om det blir ren monterutställning.

Läs mer: Johanna Tjäder 2020. Här ser du offergåvorna från Lillsaivis. Sameradion & SVT Sápmi.
https://sverigesradio.se/artikel/7416286

Maria Dahlgren & Jörgen Heikki 2020. Ättlingar ansöker om att få föra tillbaka offergåvor Sameradion & SVT Sápmi.
https://sverigesradio.se/artikel/7415118

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Årskrönika 2019

Årskrönika 2019

 

Av Jouni Tervalampi, 27 december 2019

tervalampi(a)mail.com

Fotografi

Det mest intressanta var tv-dokumentären om fotografen Anders Petersens fotoprojekt om Stockholm och utsällningen kvinnliga fotografer på Västmanlands läns museum-

Västerås Konstmuseum satsar på fotografi under 2020

Under 2020 ställer västeråsfotografen Kjell-Åke ”Tjåken” Jansson ut, streetfotografen Akinbode Akinbiyi och konstfotografen Lotta Antonsson.

Arkeologi

I den arkeologiska världen påverkas av vilka fynd som arkeologerna finner vid utgrävningar av vägar och inför bostadsbyggande, desutom arkeologernas egna forskningprojekt.

I Danmark har mycket präglats av kvinnorna i ekkistegravar om de kom från kontineten och bronsgjutning och åkerbruk som skapade klassamhället.

I Norge har det skrivits om alla nya båtgravar som arkeologerna funnit de senaste åren.

I Sverige har det var arkeologiska platser som knytits till Beowulf, Varnhem, nya båtgravenarna i Gamla Uppsala och i hela Skandinavien om kviinliga skelett med vapengravar.

I Västerås har alla nya skelettfynd från Bondtorget och Vasagatan bidragit till när Aros uppfördes på vikingatiden och var den första domkyrkan låg.

Arkeologi 2020 Ny vikingautställning

Under 2020 ser jag framemot den nya vikingautställningen på Historiska museet i Stockholm som öppnas i maj. Jag kan misstänka att utställningen kommer få en mer jämlik fördelning mellan kvinnor och män som levde på vikingatiden. Hur de framställer etniska grupper dom gotlänningar och samer ska bli intressant att se.

Kring Västeråstrakten ser jag framemot den arkeologiska rapporten om utgrävningarna vid Tortuna för några år sedan.

Samer-Finland-Estland-Svir

I Finland har det diskuterats om olika finsktalande befolkningsgrupper och samer med flera i rapporter 2017-2019 om förhistoriska dna. Olika språkforskare har studerat förkristna namn hos karelare, lydier och vepser vilket även berättar var de bodde på 1000-1400-talet.

DNA

Den stora händelsen var den stora danska dna-studien över vikingar i Europa. Nu hoppas jag att det svenska Atlasprojktet ska presentera dna från vikingatida samer och från Birka.

Dessutom skulle jag gärna se om kvinnan som begravdes med svärd från Solör i Norge har ett samiskt ursprung, en finnadrottning.
Även det manliga skelettet som begravdes med en björn och svärd i en båtgrav i ett av Kaupungs gravfält. Var han en samisk björnjägare?

Sedan kan man ju ha förhoppningar att genforskarna och arkeologerna hinner analysera krigaren från båtgraven från Gamla Uppsala och se om det finns släktskap med de döda från båtarna från Salme i Estland.

 

Publicerat i Arkeologi & Historia, Fotografi | Lämna en kommentar

Vikingar i öst och arvet efter vikingar i Fennoskandinavien

INGEN NY BOK OM SYDSAMER JANUARI 2010

Jag körde fast i manuset om sydligaste samer på 1500-1700-talet och det har kommit fram en del nya saker om forskning av dna av skelett från samer och de som bodde i olika finskatalande smårikena och min egen släktforskning som gör att jag kan skriva klart mitt manus om mina rötter ifrån Holmgård/Novgorod, Tavastland, Ladogakarelen och då kvänerna handlade med mina samiska anmödrar och förfäder, tjuder och kylvingar.

Vikingar i öst och arvet efter vikingar i Fennoskandinavien då samer och finsktalande grupper tog över vikingarna roll som handelsmän.

Så vi får se hur långt jag har kommit efter alla helger i början av 2020.

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Vikingatida kvinnors dna från Birka- och Sigtunaperioden

 

 

Av Jouni Tervalampi, 27 november 2019 tervalampi(a)mail.com

Ni som har följt min släktforskning så har jag rötter från nordfinnar, samer, karelare, tavaster, pomer, kylvingar och tjuder.

Jouni Tervalampi, 25 juni 2018. Hur mycket finne eller same är jag enligt kyrkböcker?
https://tervalampi.wordpress.com/2018/06/25/hur-mycket-finne-eller-same-ar-jag-enligt-kyrkbocker/

Läs mer: Jouni Tervalampi. Vikingar i öst och arvet efter vikingar i Fennoskandinavien.

https://tervalampi.wordpress.com/2019/12/04/vikingar-i-ost-och-arvet-efter-vikingar-i-fennoskandinavien/

De finsktalande smårikena hade sin storhetsperiod på 900-1300-talet. Nu har den första studiin som behandlar mtdna som ärvs av både både döttrar och söner, men endast fortsätter på dottern sida till sina barn. Det är finska genetiker och arkeologer med flera som har som har publicerat en artikel i Scientific Reports 9 2019.

Översti, S., Majander, K., Salmela, E., Salo, K., Arppe, L., Belskiy, S., Etu-Sihvola, H., Laakso, V., Mikkola, E., Pfrengle, S., Putkonen, M., Taavitsainen, J.-P., Vuoristo, K., Wessman, A., Sajantila, A., Oinonen, M., Haak, W., Schuenemann, V., Krause, J., Palo, J.U. & Onkamo, P. 2019. Human mitochondrial DNA lineages in Iron-Age Fennoscandia suggest incipient admixture and eastern introduction of farming-related maternal ancestry. Scientific Reports 9: 1–14.

Länk till Supplementary Excelfile med haplogrupper:
https://anthrogenica.com/showthread.php?18952-Human-mitochondrial-DNA-lineages-in-Iron-Age-Fennoscandia-suggest-incipient-admixture

Vilka var de samiska, finska, tavastiska, savolaxiska och karelska kvinnors dna?

Studien har tagit fram från fem etniska folkslag; samiska, finska, tavastiska, savolaxiska och karelska kvinnors dna, som levde i östra Fennoskandinavien. Inga strontiumanalyser eller y-dna presenteras.

Forna samiska begravningssjön vid Levänluhta

Nu har genforskarna lyckas få fram dna från 12 kranium/skelett, vilket gör att det finns stora möjligheter att någon skalle skulle tillhöra en man. Det är väldigt intressant och få se vilken/vilka haplogrupp den/de har. Om det är bara kvinnor som begravdes i sjön är det en jättesensation.

Västfinlands rikaste gårds befolknings dna-analyserat

Luistari är hittills den rikaste gårdsgravfältet som har grävs fram i Sydvästfinland. På vikingatiden var det oftast den äldste sonen som fick ärva gården. Det innebär att y-dna gick från far till son och att de gifte sig med kvinnor som kom ute ifrån. Har många gårdar som har existerat samtidigt är oklart. Från skelett från flera kända gravar bland annat den äldsta skelettgraven 294, en kvinna som hade ett skandinavist runt spänne med 8 fåglar som motiv från 800-talet, grav 15 och grav 281 som alla bar på mtdna H med undergrupper.

Det ska bli intressant se om strontium 86-87 kan visa på om de kvinnor kom från Birka eller Mälardalen och om gårdarna har skiftats på faderslinjen.

På 1100-talet blir det en förändring i mtdna i Luistari som tyder på andra handelsvägar och då giftermålsallianser med Virland och Baltikum. Det kan vara handelslinjen från samer i Bottenhavet via Västfinland och till Baltikum förstärks. Gösta Bågenholm har sett att nordsamer, lulesamer, finnar och balter har liknande ord för ’segel’; lulesamiska bårjås, finska purje och litauiska bure,

Gösta Bågenholm 2002. Ett medeltida sjölexikon från Island. Gotarc Series B Arkeologiska skrifter No. 47 Göteborg.
Larsson, G. 2007. The Ship and the Maritime Society of Central Sweden in Late Iron Age (Aun 37), Uppsala: Dept. of Archaeology and Ancient History, University of Uppsala.
P-L. Lehtosalo-Hilander 1982. Luistari I (The Graves), II (The Artefacts) & III (An Inhumanition Burial-ground Reflecting the Finnish Viking Age Society) (Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakausikirja 82, Vammalan Kirjapaino, Vammala, 1982
Serning, Inga 1956. Lapska offerfyndplatser från järnålder och medeltid i de svenska lappmarkerna. (Acta Lapponica 11.) Stockholm
Zachrisson, I. 1984. De samiska metalldepåerna år 1000–1350 i ljuset av fyndet från Mörtträsket, Lappland (Archaeology and Environment 3), Umeå, Inst. för arkeologi, University of Umeå.

Savolaxarnas mest kända gravfält

Gårdsgravfältet Tuukkala i Sankt Michel socken i Savolax, en kilometer från sjön Saima, är daterad till 1200-1400 och den svenska socknen uppstod på 1300-talet. Det är en uppräkning av mtdna utan kopplingar till gravar, förutom en. Vid utgrävningar 2009 fann arkeologerna en person som var inlindat i näver som är ett typisk gravskick för samer (Zachrisson 1997). Av de 18 skelett som undersöks kan två vara samer. Skelettet Tuukkala7 bar på mtdna V7a1 som fanns i skelett från ett samisk gravfält på Kolahalvön (Der Sarkissian och Lamnidis).
Skelettet Tuukkala15 bar på mtdna U5b1b1a som finns från skalle från den forna samiska gravsjön Levänluhta.
Även en möjlig same begravdes i grav 12 Hollola15 som bar på mtdna V7a.
Der Sarkissian, C. et al. Ancient DNA reveals prehistoric gene-flow from Siberia in the complex human population history of North East Europe. PLoS Genetics 9, e1003296 (2013
Lamnidis, T. C. et al. Ancient Fennoscandian genomes reveal origin and spread of Siberian ancestry in Europe. Nature Communications 9, 5018 (2018).
E. Mikkola, The Mikkeli Tuukkala cemetery – the 2009 excavation and new interpretations. Fennoscandia Archaeologica 26, 177–185
Zachrisson, Inger 1997. Samiska gravar och offerplatser. Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4, Statens historiska museum. Stockholm. (s. 79-80)

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Ny bok om sydsamer våren 2020

NY BOK OM SYDSAMER VÅREN 2020

 Av Jouni Tervalampi tervalampi(a)mail.com

Jag har hållit på att leta fakta om de sydligaste samer i över 20 år och nu är manuset nästan klart.  Nu har jag kommit så långt med mitt manus att det är nästan klart. Det kommer handla om samer på 1600-1800-talet, bland annat ”13  samer från Västmanlands län/Uppland blev gripna och förda till Gävle slott och vidare till Jämtland”, ”Samen med de blå ögonen från Hälsingland som sålde renstekar i Västerås och Stockholm” och ”Den ensamstående mamman från Härjedalen som sålde levande renar i Stockholm.”

Hälsningar Jouni Tervalampi, 27 februari 2020

 

 

 

 

Publicerat i Böcker av Jouni Tervalampi, Västmanland | 1 kommentar

Datorer, Strömsholms kanal, vikingatida dna och Kopparbergsvägen

Krönika av Jouni Tervalampi 24 september 2019 tervalampi(a)mail.com

Dessa förbannade datorer

2019 köpte jag min första laptop och 10 år senare – nu i september 2019 – kraschade min fjärde dator. På 10 år har fyra datorer gått sönder och i snitt håller en dator i 2,5 år och de beror att de är programmerade att gå sönder efter ett visst antal år.

Sveriges Radio. 2019. Prylarnas pris: ”Allt som säljs går sönder”
https://sverigesradio.se/avsnitt/1371105

Strömsholms kanal – Statligt verk vill INTE att hela landet ska leva

Politikerna pratar vitt och brett att hela landet ska leva, men samtidit kör statliga Trafikverket över små kommuner i Västmanland och Dalarna och riksdagsledamöter i Västmanland och Dalarna sitter tyst och tiger.

Bakgrunden är att det ska byggas en ny bro över Kolbäcksås/Strömsholms kanal och de små kommunerna efter Strömsholms kanal. Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Smedjebacken har föreslagit att flytta brobygget då att bron blir högra och gögre båtar kan passera under bron. Trots förslaget skulle bli billigare än nuvarande Trafikverkets förslag.

-Jag är besviken på Trafikverket, sade Catarina Pettersson (S), ordförande i Strömsholms Kanalbolag, till VLT.

Läs mer: Magnus Östin 2019-09-12. Bakslag för önskan om högre kanalbro.Vlt (s.16)

Ett besök vid den gamla Kopparbergsvägen på Badelundaåsen

I lördags då sommarens sista dag cyklade jag ut till gravfältet vid Alvesta i Hubbo socken i Västmanland för att se hut av gravfältet var kvar. Gravfältet ligger uppe på åsen intill den gamla Kopparbergsvägen som gick upp till Kopparberg (Falun) i Dalarna. Det var här Lasse Eriksson gick med sina dalkarlar och västmanlänningar innan de drabbade samman vid Kampängsbron söder om galgbacken i Västerås 1521.

Det var även på åsen darlkarlar transporterade koppar med häst och släde ned till Västerås. Det fanns tydliga spår efter den gamla vägen.

Att lägga pussel med dna från vikingatiden

I juli kom en förhandsvariant om dna främst från skelett från vikingatiden. Det var en dansk studie.
Det är mycket intressant att man kan jämföra med dna från Kaukakus, Estland, Lettland och Litauen.
Läste att finska forskare har utvunnit dna från gravfältet vid Eurabygden och Häme/Tavastland. Väntar med spänning att de ska publiceras. Idag vet redan de svenska dna-forskarna samernas historia under vikingatiden med Atlasprojktet. De måste ha ett enormt material både från Birka och andra platser i Sverige.  Utan forskarna pyttsar ut lite då och då i internationella tidskrifter för att få så mycket publicitet, det är bra för forskarna och univeritet.

Jag får helt enkelt vänta och se vad som händer. Jag har ju hur mycket material som helst om samer på 1500-1800-talet som jag kan skriva klart.

Nästa vecka 40 ska jag ut till Anundshög och titta på forskningsutgrävning

Publicerat i Krönika | Lämna en kommentar

Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar

 

 

 

 

Vilka var vikingarna enligt DNA?

Av Jouni Tervalampi, 21 augusti 2019 tervalampi(a)mail.com

Nu har den första stora studien över vikingar i Europas gjorts av ett huvudsakligen ett danskt team med samarbete med många arkeologer och forskare i hela Europa. Den är inte skriven för allmänheten utan riktar mot sina samarbetsparters ute i Europa. Det finns inga enskilda resultat över genomer och inget närmare beskrivningar av skeletten. Det är för att de som till exempel projektgruppen kring vikingarna om skeletten från båtgravarna från Salme 1 och 2 ska kunna komma ut med sin tolkning av resultaten, och så vidare med olika museer och universitet som Gotland, Norge, Skara med flera.

Dna-körning mot 6 olika folkgrupper

I Exellfilen ”media3” under ”Table6 Ancestry estimates” har genetikerna kört mot sex stycken olika befolkningsgrupper: B: Britter och Nordatlanten, C: Danskar, D: Svenskar, E: Norrmän, F: Polacker, G: Sydeuropéer H. Finländare alla undersökta, plus Sigtuna, enligt bloggen Eurogenes.
Några som inte redovisat är de två samiska VK518 och 519 och VK224 från Gnezdovo med mtDNA H7a1 och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a/VL29, VK430 från Fröjel på Gotland med mtDNA T1a1b och y-haplogrupp N1a1a1a1a1a/VL29 och ytterligare en från Fröjel VK461 med mtDNA H7b och y-haplogrupp N1a1a1a1a1a2a1a/Y5005 (enligt Kristiina, Muinainen Suomi ) plus några fler.
Nu ska man inte ta bokstavligen att de undersökta är finländare eller polacker, utan att samer och ester också hamnar i gruppen ”finländare” och letter och litauer under ”polacker”.
För att förfina sökningar kan genetiker köra en ny sökning på till exempel sydsamer från Jämtland, kustsamer i Nordland, finländare från västra Finland, ester, letter och litauer.

Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar

Många av de undersökta skeletten i dna-studien har spår efter samer, finnar och ester. Vid Salme på ön Ösel i Estland fann arkeologer skelett från vikingar begravda i två skepp som visade sig genom strontium 87Sr/86Sr, föremål och gravskicket att de kom från Uppsalatrakten. Vikingar hade dött i en strid utanför Ösel och blivit beskjutna och många som tillfångatogs hade blivit avrättade på land. Den ena båten Salme 1 var båt utan segel och den andra var båten Salme 2 var ett segelskepp. Händelsen dateras till cirka 750 e. Kr. På 700-talet rodde vikingarna över Åland och vidare efter den finska sydväst kusten och rodde över vid nuvarande Porkala till nuvarande Tallin i Estland och därefter efter estniska kusten förbi öarna Dagö och Ösel innan färden tog slut vid Salme. Vikingarna kanske var på väg till Kurland.

Arkeologen Inger Zachrisson har tagit upp hur sveakungar gift sig med samer, enligt Ynglingasagan, och om samiska föremål funna i Ottarshögen och i båtgravar i Uppland.(Zachrisson 1997, 2006, 2010).
Gösta Bågenholm (se även Gunilla Larsson) har sett att nordsamer, lulesamer, finnar och balter har liknande ord för ’segel’; lulesamiska bårjås, finska purje och litauiska bure,
Språkforskare har sett ett samband med baltiska, finska och samiska ord som till exempel lettiska dukté ’dotter’, finska tytär ’dotter’ och sydsamiska daktere ’dotter’.
I Roslagen i Uppland finns byarna Esterne, Finsta och Finngarne efter mansnamnet Finn (same).

34 av 41 skelett undersökta skelett från vikingar från båtarna Salme 1 och Salme 2 hade 7 stycken sina rötter från Bajkalsjön. De hade samma förfäder (VL29) som samer, ester och en liten del finnar, marier, tjuder och karelarna och hade sina urhem vid Volgafloden efter att ha lämnat Bajkal. Vid Uralbergen och Volgafloden uppstod tre olika mutationer vid olika tidsperioder: N3a4/Z1936/N1a1a1a1a2, N3a3/N1a1a1a1a1a/Vl29 ochN3a1. Volgafinsk-uraliskan utvecklades åt olika håll där människor tog upp sig efter Volgafloden med båt och vidare till Onegasjön och uppför nuvarande Karelen, kanske varje sommar. En grupp (VL29) tycks ha tagit sig till Finska viken och dess södra strand cirka 800-400 f. Kr. och det mesta talar för att människor tog sig över Östersjön, via Åland, till Mälardalen där de gifte in sig i samiska jägargrupper och järnåldersbönder. Det är i de här grupperna som en del av Uppsalatraktens krigare kommer ifrån.

En av mest vikingen av alla Salmekrigare?

Krigaren 15 från båtgrav Salme 2 (VK489) bar på mtdna T2e1 och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a1a/L550 var 96,7 procent svensk, 1,3 procent dansk, 1,2 procent dansk, 0.2 procent polsk, 0,1 procent sydeuropé och 0,1 procent finsk. Trots att han hade det typiska volgafinska y-haplogruppen var han från folkgruppen uppsvear. Det hade går kanske nästan 1000 år sedan när hans förfäder tog sig över Östersjön. Han och hans förfäder och anmödrar hade levt isolerat i någon by i uppsvearnas land och inte gift sig med någon utomstående som rika vikingar gjorde för att stärka sin makt.

Krigaren med finska eller samiska rötter

Krigaren 4 från båtgrav Salme 2 (VK481) har blivit strontiumundersökt med 87Sr/86Sr och visade att han levde kring uppsalatrakten och sedan dog vid Salme vid ön Ösel, bar på mtdna T2a1a och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a1a/L550 och var 53,3 procent svensk och 42,7 procent finsk.

Antingen hade någon av krigarens föräldrar gift sig med en same, en finländare eller estländare och efter giftermålet bott i uppsvearnas område. Det kan finnas många olika tolkningar.

Autosomal

Forskarna gjorde även en studie av vikingarnas autosomala kromosoner (Supplement 7) där man gjorde en dna-körning av forntida skelett från Loschbour från den västliga stenåldersjägargruppen (grönt på illustrationen), från forntida skelett från en stenåldersbonde från Barcin från Anatolien (ljusblått på illustrationen) och från herdefolk från Yamanakulturen (rött på illustrationen) som visade att samtliga vikingar hade spår efter västlig stenåldersjägare, bondestenålder och herde folket. Blått på illustrationen visar övrigt. Inga personliga data från skelett redovisas.

Det gjordes av en körning mot folk som hade levt vid Bajkalsjön (svart på illustrationen) i dagens Ryssland som anses vara y-dna N-haplogruppens födelseplats.
Samerna i nordliga Fennoskandinavien, det vill säga 3 stycken samer från Lävenhuata, har väldigt lite barian (bondestensålder), men mer bajkal än vikingar, enligt K=5 (Supplement 7 fig S7:2).
Sarmaterna i Ryssland har också en del bajkal, men till skillnad mot nordliga samer har sarmaterna lite eller ingen spår efter västliga stenåldersjägare.

De tre samerna från Levänluhta från Finland var alla kvinnor och visade en hel del spår efter bajkal i dna-körningen. Mycket talar för att deras pappor, farfar, farfars far bar på y-dna haplotypen N.

På det sätttet fann genetikerna två samer i Nordland i Norge. Den ena samen från Vågehamn på ön Værøya i Nordland (finn-ortnamn på ön) i Norge (VK518) som hade lika mycket bajkal som den samekvinna som hade högst från Levänluhta. Kvinnan bar på mtdna U5b1b1a.
Den andre var en ”halvsame”, enligt forskarna, och hade hälften så mycket bajkal än kvinnan. Mannen från Hagbartsholm, Steigen, i Norge (VK519) bar på mtdna HV0a1 och y-haplogrupp I1.

Har alla samer bajkal i sitt dna?

Nej, det är ingen etnisk markör för samer, utan snarare skelett från de dödas har förfäder som bar på har y.dna haplogruppen N och anmödrar från Bajkalsjön i sina gener.

Det finns samer där forskare finner mycket lite eller inget alls bajkal i deras genar. Det kan vara att de har mycket I-haplo eller R-haplo i sina gener och inget N-haplo bland sina förfäder.

På illustrationen K=5 ser vi att de finns små toppar av bajkal (svart) på andra undersökta skelett, bland annat ett från Gotland och ett från Gnezdovo i rusernas rike.

Läs mer:

Gösta Bågenholm 2002. Ett medeltida sjölexikon från Island. Gotarc Series B Arkeologiska skrifter No. 47 Göteborg.
Eurogenes http://eurogenes.blogspot.com/2019/07/viking-invasion-at-biorxiv.html
Heli Etu-Sihvola 2019. Sukulaismiehiä Salmen laivahaudassa – laajin tähän saakka tehty viikinki-DNA-tutkimus.
Anne-Mai Ilumäe et al. 2016. Human Y Chromosome Haplogroup N: A Non-trivial Time-Resolved Phylogeography that Cuts across Langage Families. The American Journal of Human Genetics 99, 163-173, July 7, 2016.
Supplement.
Gunilla Larsson, 2007. Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden. (Doktorsavhandling.) Aun 37. Uppsala.
Ashot Margaryan et al 2019. Population genomics of the Viking world. BioRxiv.org
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/703405v1
Kristina 18 augusti 2019 Population genomics of the Viking world.  Muinainen Suomi 2019. https://muinainensuomi.foorumi.eu/viewtopic.php?f=21&t=2794
Anu M. Neuvonen et al. 2015. Vestiges of an Ancient Border in the Contemporary Genetic Diversity of North Eastern Europe. Plus One July1,2015 .
Lehti Saag et al. 2019. The Arrival of Siberian Ancestry Connecting the Eastern Baltic to Uralic Speakers further East. Current Biology 2019.
Kristiina Tambets et al. 2018. Genes reveal traces of common recent demographic history for most of the Uralicspeaking populations. Genome Biology (2018) 19:139 https://doi.org/10.1186/s13059-018-1522-1
Inger Zachrisson et al. 1997. Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4, Statens historiska museum. Stockholm
Inger Zachrisson 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? Björklinge förr och nu 2006. Björklinge hembygdsförening. S.44-49.
2010. Samiska-nordiska kontakter under järnåldern – i dräkt och personliga tillhörigheter. Samer som ”de andra”, samer om ”de andra”. Identitet och etnicitet i nordiska kulturmöten. Samiska studier 6, Umeå universitet. Red. E. Munkdal & H. Rydving. S. 107-122.  

 

 

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | 1 kommentar