Datorer, Strömsholms kanal, vikingatida dna och Kopparbergsvägen

Krönika av Jouni Tervalampi 24 september 2019 tervalampi(a)mail.com

Dessa förbannade datorer

2019 köpte jag min första laptop och 10 år senare – nu i september 2019 – kraschade min fjärde dator. På 10 år har fyra datorer gått sönder och i snitt håller en dator i 2,5 år och de beror att de är programmerade att gå sönder efter ett visst antal år.

Sveriges Radio. 2019. Prylarnas pris: ”Allt som säljs går sönder”
https://sverigesradio.se/avsnitt/1371105

Strömsholms kanal – Statligt verk vill INTE att hela landet ska leva

Politikerna pratar vitt och brett att hela landet ska leva, men samtidit kör statliga Trafikverket över små kommuner i Västmanland och Dalarna och riksdagsledamöter i Västmanland och Dalarna sitter tyst och tiger.

Bakgrunden är att det ska byggas en ny bro över Kolbäcksås/Strömsholms kanal och de små kommunerna efter Strömsholms kanal. Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Smedjebacken har föreslagit att flytta brobygget då att bron blir högra och gögre båtar kan passera under bron. Trots förslaget skulle bli billigare än nuvarande Trafikverkets förslag.

-Jag är besviken på Trafikverket, sade Catarina Pettersson (S), ordförande i Strömsholms Kanalbolag, till VLT.

Läs mer: Magnus Östin 2019-09-12. Bakslag för önskan om högre kanalbro.Vlt (s.16)

Ett besök vid den gamla Kopparbergsvägen på Badelundaåsen

I lördags då sommarens sista dag cyklade jag ut till gravfältet vid Alvesta i Hubbo socken i Västmanland för att se hut av gravfältet var kvar. Gravfältet ligger uppe på åsen intill den gamla Kopparbergsvägen som gick upp till Kopparberg (Falun) i Dalarna. Det var här Lasse Eriksson gick med sina dalkarlar och västmanlänningar innan de drabbade samman vid Kampängsbron söder om galgbacken i Västerås 1521.

Det var även på åsen darlkarlar transporterade koppar med häst och släde ned till Västerås. Det fanns tydliga spår efter den gamla vägen.

Att lägga pussel med dna från vikingatiden

I juli kom en förhandsvariant om dna främst från skelett från vikingatiden. Det var en dansk studie.
Det är mycket intressant att man kan jämföra med dna från Kaukakus, Estland, Lettland och Litauen.
Läste att finska forskare har utvunnit dna från gravfältet vid Eurabygden och Häme/Tavastland. Väntar med spänning att de ska publiceras. Idag vet redan de svenska dna-forskarna samernas historia under vikingatiden med Atlasprojktet. De måste ha ett enormt material både från Birka och andra platser i Sverige.  Utan forskarna pyttsar ut lite då och då i internationella tidskrifter för att få så mycket publicitet, det är bra för forskarna och univeritet.

Jag får helt enkelt vänta och se vad som händer. Jag har ju hur mycket material som helst om samer på 1500-1800-talet som jag kan skriva klart.

Nästa vecka 40 ska jag ut till Anundshög och titta på forskningsutgrävning

Annonser
Publicerat i Krönika | Lämna en kommentar

Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar

 

 

 

 

Vilka var vikingarna enligt DNA?

Av Jouni Tervalampi, 21 augusti 2019 tervalampi(a)mail.com

Nu har den första stora studien över vikingar i Europas gjorts av ett huvudsakligen ett danskt team med samarbete med många arkeologer och forskare i hela Europa. Den är inte skriven för allmänheten utan riktar mot sina samarbetsparters ute i Europa. Det finns inga enskilda resultat över genomer och inget närmare beskrivningar av skeletten. Det är för att de som till exempel projektgruppen kring vikingarna om skeletten från båtgravarna från Salme 1 och 2 ska kunna komma ut med sin tolkning av resultaten, och så vidare med olika museer och universitet som Gotland, Norge, Skara med flera.

Dna-körning mot 6 olika folkgrupper

I Exellfilen ”media3” under ”Table6 Ancestry estimates” har genetikerna kört mot sex stycken olika befolkningsgrupper: B: Britter och Nordatlanten, C: Danskar, D: Svenskar, E: Norrmän, F: Polacker, G: Sydeuropéer H. Finländare alla undersökta, plus Sigtuna, enligt bloggen Eurogenes.
Några som inte redovisat är de två samiska VK518 och 519 och VK224 från Gnezdovo med mtDNA H7a1 och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a/VL29, VK430 från Fröjel på Gotland med mtDNA T1a1b och y-haplogrupp N1a1a1a1a1a/VL29 och ytterligare en från Fröjel VK461 med mtDNA H7b och y-haplogrupp N1a1a1a1a1a2a1a/Y5005 (enligt Kristiina, Muinainen Suomi ) plus några fler.
Nu ska man inte ta bokstavligen att de undersökta är finländare eller polacker, utan att samer och ester också hamnar i gruppen ”finländare” och letter och litauer under ”polacker”.
För att förfina sökningar kan genetiker köra en ny sökning på till exempel sydsamer från Jämtland, kustsamer i Nordland, finländare från västra Finland, ester, letter och litauer.

Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar

Många av de undersökta skeletten i dna-studien har spår efter samer, finnar och ester. Vid Salme på ön Ösel i Estland fann arkeologer skelett från vikingar begravda i två skepp som visade sig genom strontium 87Sr/86Sr, föremål och gravskicket att de kom från Uppsalatrakten. Vikingar hade dött i en strid utanför Ösel och blivit beskjutna och många som tillfångatogs hade blivit avrättade på land. Den ena båten Salme 1 var båt utan segel och den andra var båten Salme 2 var ett segelskepp. Händelsen dateras till cirka 750 e. Kr. På 700-talet rodde vikingarna över Åland och vidare efter den finska sydväst kusten och rodde över vid nuvarande Porkala till nuvarande Tallin i Estland och därefter efter estniska kusten förbi öarna Dagö och Ösel innan färden tog slut vid Salme. Vikingarna kanske var på väg till Kurland.

Arkeologen Inger Zachrisson har tagit upp hur sveakungar gift sig med samer, enligt Ynglingasagan, och om samiska föremål funna i Ottarshögen och i båtgravar i Uppland.(Zachrisson 1997, 2006, 2010).
Gösta Bågenholm (se även Gunilla Larsson) har sett att nordsamer, lulesamer, finnar och balter har liknande ord för ’segel’; lulesamiska bårjås, finska purje och litauiska bure,
Språkforskare har sett ett samband med baltiska, finska och samiska ord som till exempel lettiska dukté ’dotter’, finska tytär ’dotter’ och sydsamiska daktere ’dotter’.
I Roslagen i Uppland finns byarna Esterne, Finsta och Finngarne efter mansnamnet Finn (same).

34 av 41 skelett undersökta skelett från vikingar från båtarna Salme 1 och Salme 2 hade 7 stycken sina rötter från Bajkalsjön. De hade samma förfäder (VL29) som samer, ester och en liten del finnar, marier, tjuder och karelarna och hade sina urhem vid Volgafloden efter att ha lämnat Bajkal. Vid Uralbergen och Volgafloden uppstod tre olika mutationer vid olika tidsperioder: N3a4/Z1936/N1a1a1a1a2, N3a3/N1a1a1a1a1a/Vl29 ochN3a1. Volgafinsk-uraliskan utvecklades åt olika håll där människor tog upp sig efter Volgafloden med båt och vidare till Onegasjön och uppför nuvarande Karelen, kanske varje sommar. En grupp (VL29) tycks ha tagit sig till Finska viken och dess södra strand cirka 800-400 f. Kr. och det mesta talar för att människor tog sig över Östersjön, via Åland, till Mälardalen där de gifte in sig i samiska jägargrupper och järnåldersbönder. Det är i de här grupperna som en del av Uppsalatraktens krigare kommer ifrån.

En av mest vikingen av alla Salmekrigare?

Krigaren 15 från båtgrav Salme 2 (VK489) bar på mtdna T2e1 och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a1a/L550 var 96,7 procent svensk, 1,3 procent dansk, 1,2 procent dansk, 0.2 procent polsk, 0,1 procent sydeuropé och 0,1 procent finsk. Trots att han hade det typiska volgafinska y-haplogruppen var han från folkgruppen uppsvear. Det hade går kanske nästan 1000 år sedan när hans förfäder tog sig över Östersjön. Han och hans förfäder och anmödrar hade levt isolerat i någon by i uppsvearnas land och inte gift sig med någon utomstående som rika vikingar gjorde för att stärka sin makt.

Krigaren med finska eller samiska rötter

Krigaren 4 från båtgrav Salme 2 (VK481) har blivit strontiumundersökt med 87Sr/86Sr och visade att han levde kring uppsalatrakten och sedan dog vid Salme vid ön Ösel, bar på mtdna T2a1a och y-haplogruppen N1a1a1a1a1a1a/L550 och var 53,3 procent svensk och 42,7 procent finsk.

Antingen hade någon av krigarens föräldrar gift sig med en same, en finländare eller estländare och efter giftermålet bott i uppsvearnas område. Det kan finnas många olika tolkningar.

Autosomal

Forskarna gjorde även en studie av vikingarnas autosomala kromosoner (Supplement 7) där man gjorde en dna-körning av forntida skelett från Loschbour från den västliga stenåldersjägargruppen (grönt på illustrationen), från forntida skelett från en stenåldersbonde från Barcin från Anatolien (ljusblått på illustrationen) och från herdefolk från Yamanakulturen (rött på illustrationen) som visade att samtliga vikingar hade spår efter västlig stenåldersjägare, bondestenålder och herde folket. Blått på illustrationen visar övrigt. Inga personliga data från skelett redovisas.

Det gjordes av en körning mot folk som hade levt vid Bajkalsjön (svart på illustrationen) i dagens Ryssland som anses vara y-dna N-haplogruppens födelseplats.
Samerna i nordliga Fennoskandinavien, det vill säga 3 stycken samer från Lävenhuata, har väldigt lite barian (bondestensålder), men mer bajkal än vikingar, enligt K=5 (Supplement 7 fig S7:2).
Sarmaterna i Ryssland har också en del bajkal, men till skillnad mot nordliga samer har sarmaterna lite eller ingen spår efter västliga stenåldersjägare.

De tre samerna från Levänluhta från Finland var alla kvinnor och visade en hel del spår efter bajkal i dna-körningen. Mycket talar för att deras pappor, farfar, farfars far bar på y-dna haplotypen N.

På det sätttet fann genetikerna två samer i Nordland i Norge. Den ena samen från Vågehamn på ön Værøya i Nordland (finn-ortnamn på ön) i Norge (VK518) som hade lika mycket bajkal som den samekvinna som hade högst från Levänluhta. Kvinnan bar på mtdna U5b1b1a.
Den andre var en ”halvsame”, enligt forskarna, och hade hälften så mycket bajkal än kvinnan. Mannen från Hagbartsholm, Steigen, i Norge (VK519) bar på mtdna HV0a1 och y-haplogrupp I1.

Har alla samer bajkal i sitt dna?

Nej, det är ingen etnisk markör för samer, utan snarare skelett från de dödas har förfäder som bar på har y.dna haplogruppen N och anmödrar från Bajkalsjön i sina gener.

Det finns samer där forskare finner mycket lite eller inget alls bajkal i deras genar. Det kan vara att de har mycket I-haplo eller R-haplo i sina gener och inget N-haplo bland sina förfäder.

På illustrationen K=5 ser vi att de finns små toppar av bajkal (svart) på andra undersökta skelett, bland annat ett från Gotland och ett från Gnezdovo i rusernas rike.

Läs mer:

Gösta Bågenholm 2002. Ett medeltida sjölexikon från Island. Gotarc Series B Arkeologiska skrifter No. 47 Göteborg.
Eurogenes http://eurogenes.blogspot.com/2019/07/viking-invasion-at-biorxiv.html
Heli Etu-Sihvola 2019. Sukulaismiehiä Salmen laivahaudassa – laajin tähän saakka tehty viikinki-DNA-tutkimus.
Anne-Mai Ilumäe et al. 2016. Human Y Chromosome Haplogroup N: A Non-trivial Time-Resolved Phylogeography that Cuts across Langage Families. The American Journal of Human Genetics 99, 163-173, July 7, 2016.
Supplement.
Gunilla Larsson, 2007. Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden. (Doktorsavhandling.) Aun 37. Uppsala.
Ashot Margaryan et al 2019. Population genomics of the Viking world. BioRxiv.org
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/703405v1
Kristina 18 augusti 2019 Population genomics of the Viking world.  Muinainen Suomi 2019. https://muinainensuomi.foorumi.eu/viewtopic.php?f=21&t=2794
Anu M. Neuvonen et al. 2015. Vestiges of an Ancient Border in the Contemporary Genetic Diversity of North Eastern Europe. Plus One July1,2015 .
Lehti Saag et al. 2019. The Arrival of Siberian Ancestry Connecting the Eastern Baltic to Uralic Speakers further East. Current Biology 2019.
Kristiina Tambets et al. 2018. Genes reveal traces of common recent demographic history for most of the Uralicspeaking populations. Genome Biology (2018) 19:139 https://doi.org/10.1186/s13059-018-1522-1
Inger Zachrisson et al. 1997. Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4, Statens historiska museum. Stockholm
Inger Zachrisson 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? Björklinge förr och nu 2006. Björklinge hembygdsförening. S.44-49.
2010. Samiska-nordiska kontakter under järnåldern – i dräkt och personliga tillhörigheter. Samer som ”de andra”, samer om ”de andra”. Identitet och etnicitet i nordiska kulturmöten. Samiska studier 6, Umeå universitet. Red. E. Munkdal & H. Rydving. S. 107-122.  

 

 

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | 1 kommentar

Sveakung begravd i båtgrav vid Gamla Uppsala?

Arkeologen Anton Seiler och osteologen Ola Magnell från Arkeologerna Statens historiska museer vid båtgraven vid Gamla Uppsala.
Pressbild från Arkeologerna Statens historiska museer

SVEAKUNGS GRAV FUNNEN VID GAMLA UPPSALA?

Av Jouni Tervalampi, 13 juli 2019 tervalampi(a)mail.com

Var det sveakungen Olof som begravdes i båtgraven vid Gamla Uppsala?

Två båtgravar varav en hel har grävts fram vid Prästgården vid Gamla Uppsala. Sedan tidigare har fyra obrända båtgravar grävts fram vid Prästgården. Det tycks ha funnits ett gravfält av båtgravar där både kvinnor och män begravts liknande Tuna i Alsike. Att mannen och kvinnorna låg vid Prästgårdens mark tyder på att de tillhörde Gamla Uppsalas översta skick.

En man med svärd, spjut och sköld hade blivit begravd med ryttarutrustning. En häst och en hund låg i fören i den 7 meter långa båten.

Vem var han?

Hästen och hunden var mannens personliga hund och häst.

Båten var 7 meter lång och på fotografier på platsen där båten låg tyder på att den var så pass bred att den kunde ros med dubbelroddare. Det tog nog några timmar att ro till vikingatiden staden Birka på Björkö i Mälaren. I båten fann arkeologerna spår efter trä från båten och nitar. Den hade varit klinkbyggd. Träet kan ge svaren om vilket träslag båten var byggd och möjligen om den var en segelbåt eller enbart en roddbåt.

I båten fann arkeologerna en ornerad kam som hade legat ovanpå skölden. En doppsko till svärd med en så kallat Birkafalk fick mannen med sig i graven. Doppskon ser alldeles nytillverkat ut då man ser tydligt falkens öga och under- och övernäbb.

Caroline Arcini, osteolog vid Arkeologerna på Statens historiska museer, undersöker kraniet från båtgraven vid Gamla Uppsala.
Pressbild från Arkeologerna Statens historiska museer

Caroline Arcini, osteolog vid Arkeologerna på Statens historiska museer, sade till Svt:

– Han har blivit ihjälslagen. Och fortsätter:

– Han har alltså legat med den skadade sidan nedåt och när vi lyfter upp honom ser vi hugget. Jag är övertygad om att det orsakats av ett svärd.

På ett fotografi ser vi att tänderna är valbevarat vilket gör att genetiker har stora möjligheter att utvinna dna och jämföra med de vikingar från Uppland som begravdes i båtgravarna Salme i Estland.

Sveakungen Olof Björnssons grav?

Hervarsagan tros ha skrivits av islänningen Are Torgilsson Frode och han skriver:

Konung Eriks son i Upsala het Björn. Han tog riket efter sin fader och regerade länge. Björns söner vore Erik Segersäll och Olafer. De tog riket och konungadömet efter sin fader. Olafer var Styrbjörns Starkes fader. ..Styrbjörn slogs emot sin faderbroder kong Erik på Förisvall och där föll han, men kong Erik regerade sedan Svea riket allt till döda dags.

Efter att sveakungen Björn Eriksson dog delades makten av bröderna Erik och Olof, men det står inget om hur Olof dog. Det vi vet är att Olofs son Styrbjörn ville hämnas på Eriks Segersäll. Det kan tyda på att Styrbjörn visste eller trodde att Erik låg bakom Olofs död.

Dog Olof i en holmgång mot sin broder Erik?

Om det är Olof i båtgraven som kan bröderna hamnat i strid eller i en holngång i striden om vem som skulle vara svearnas kung.

De få uppgifterna just nu om skelettet tyder att personen har fått ett slag av ett svärd på vänstra tinningen vilket tyder på att personen var högerhänt och svingat svärdet och träffat huvudet.

Det kan handla om både att personen blev dödat i strid eller i en holmgång.

Om personen var vänsterhänt så blev personen slagen i huvudet bakifrån då möjligheten han flydde. Det får vi reda på när forskarna är klara och om skelettet har flera stick- eller huggskador.

Är det Tiundalands kungens grav?

Det som talar emot att det är en sveakungs grav är gravskicket. På slutet av 500-talet och i början 600-talet brände Uppsalakungarna sina kungar, vilket kan tala emot att det är en sveakung som ligger i båtgraven.

Om den som låg i båtgraven näst under sveakungen vem var det då? Om sveakungen styrde om östra Mälardalen blir frågan om det kan vara folklandskungen för Tiundaland – de tio hundarens land. Frågan blir när bildades de olika folkländerna Fjärdhundraland, Tiohundraland och Åttahundraland (Attuland). Finns de redan på vikingatiden?

Uppsalakungens hövitsmans grav?

När Ansgar besökte Birka på 800-talet var det hövitsman, möjligen en jarl, som skötte staden Birka, medan sveakungen huserade på grannön Adelsö. Kan den döde båtgraven vid Gamla Uppsala haft liknande uppgifter åt Uppsalakungen?

Uppsalakungens hirdledare?

Den norske vikingakungen Olof Haraldsson hade 15 husmän, enligt Snorre Sturlason. Vid den gamla vikingatida staden Birka på Björkö i Mälaren har arkeologer funnit en stor hallbyggnad där Birkas hirdmän bodde. Vid utgrävningen av hallen fann man en doppsko med en Birksfalk som kan ha burits av hirdens ledare. En symbol som visade att han var Birkakungen trogen.
Var mannen ledare för hirden vid Gamla Uppsala och blev dödat i strid när han och hans män försvarade kungsgården vid Gamla Uppsala?

Läs mer: Therese Hallqvist. 2019.Arkeologiska fynd från vikingatiden funna i Gamla Uppsala. Svt Uppsala
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/arkeologiska-fynd-fran-vikingtiden-i-gamla-uppsala
Arkeologerna 2019. Unika båtgravar hittade i Gamla Uppsala.
https://arkeologerna.com/unika-batgravar-hittade-i-gamla-uppsala/

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Sommar i Västmanland och Dalarna 2019

Västerås Tourist Center, 19 juni 2019. Foto: Jouni Tervalampi

Sommar i Västmanland och Dalarna 2019

Av Jouni Tervalampi, 25 juni 2019 tervalampi(a)mail.com

Västerås turistbyrå sista dödsryckningar

Det går en trend bland medelstora städer att lägga ned sin turistbyrå. Det startade 2018 då bland Norrköping, Uppsala och Malmö. De ska marknadsföra sin turism på nätet.

Veckan före midsommar skulle jag besöka Västerås stads turistbyrå inne på Skrapan. När jag kommer dit står det på en skylt för att komma till den tillfälliga turistbyrån på våning 2 och för att komma dit var man tvungen att hissen vid ICA. Väl där så bestod den gamla färgsprakande turistbroschyren i år enbart ett vikt A4 där man hänvisade till en webbadress.
Väster stads turistbyrå Västerås Tourist Center upphör 1 oktober 2019.

Turistbroschyrer från Västmanland och Dalarna

De som fortfarande tror på sommarbroschyren är tidningar i Västmanland och Dalarna.

Visit Västmanland trycker en färgglad turistbroschyr som bekostas av annonsintäkter. I Vist Västmanland 2019 lyfts Ängelsberg fram med ”idyllen Ängelsberg” med färjan över till Oljeön och skulpturparken. Även värdshuset Måns Ols utanför Sala som ligger intill en konstgjord sjö skrivs det om. Personligen det mest intressanta är cykelturen längs Strömsholms kanal på fem dagar.

DT och Dala-Demokraternas sommarbilaga låter kända personer skriva om sin hemort för att locka turister till orten, samtidigt annonserar affärsägare om orten. Mycket bra tänk! Hur många gånger har man under sina dagsutflykter funderat om det finns en affär i närheten där man köpa en dricka, eller ta en paus för en fika eller äta.

I Vlt:s sommarbilaga lyfts Virsbo fram då man skriver om besökstornet vid Hälleskogsbrännan vid det stora skogsbrandsområdet 2014. Sedan om Genbergs kafé vid Strömsholms kanal. Slussen vid Virsbo blev för antal år sedan utsett till Västmanlands vackraste plats. (OBS! Kaféet öppet torsdag-söndag). En bra sak är badplatser i Västmanland och vad som händer dag för dag under sommaren. En liten udda artikel men spännande var sju platser där man kan dyka med tub.

I Västerås Tidning sommarbilaga satsar man på vad som händer dag för dag i Västmanland. En rolig sak var att tidningen frågat 10 kommunansvariga i Västmanland att plocka fram ett besöksmål. I Surahammars kommun tipsade de om Virsbo konsthall, i Fagersta Oljeön, i Västerås hela Mälaren, i Hallstahammar Naturfotografiska och Köping en karta med stadsmysterier. Det skrivs även om loppisplatser, badplatser, musikuppträdande och öppna trädgårdar i Västmanland.

Publicerat i Turism, Västmanland | Lämna en kommentar

Unik fotoskatt på Västerås stadsbiblioteks arkiv

Unik fotoskatt i Västerås stadsbiblioteks arkiv

Festdukning på Djäkneberget i Västerås vid 1900-talets början.  Okänd fotograf, Västerås stadsbiblioteks arkiv.

Av Jouni Tervalampi, 29 maj 2019 tervalampi(a)mail.com

En så gott som okänd bildskatt finns i Västerås stadsbiblioteks arkiv. Det är ett fotoalbum, plus några inramade fotografier där många fotografier är tagna i slutet på 1800-talet. Det köptes in av en viss Drake 1947 för någon förvaltning i Västerås.

Fotografierna är tagna av en professionell fotograf eller en duktig amatörfotograf. Fotoalbumet har ägts av en person som bodde vid Östermalmsgatan 17 och senare Lustigkulla. Vem fotografen är okänt. Bilderna visar högre ståndsmiljö. På slutet av 1800-talets var det endast förmögna personer som hade råd att köpa en egen kamera.

Unika bilder från Västerås 1896

I fotoalbumet finns det unika stadsbilder från 1896; en bild på Jakobsbergsvägen, på Vasastatyn i Vasaparken, och två stycken på restaurangen vid Stadsparken; en närbild och en översiktsbild tagen från Fiskartorget.

Östermalmsgatan 17, Västerås 1900-1901

Fotoalbumets ägare tycks ha bott vid Östermalmsgatan 17 1900-1901. Från Östermalmsgatan 17 finns det ett par bilder inne i från lägenheten. På bildtexterna står det ”Förmiddagskaffe i herrummet, November 1900”, ”En pratstund i herrummet, Februari 1901”, ”Söndagsfrukost, Februari 1901”, och ”Salen, Februari 1901”. På väggen i herrummet fanns det en tavla som vi känner igen från Lustigkulla.

Flera unika bilder från Lustigkulla och Gamla Bryggerigatan från 1900-talets början

Fotoalbumets ägare tycks ha flyttat till till Lustigkulla före påsken 1901. På ett fotografi från ”Lustigkulla, Påsken 1901” sitter fem personer framför ett bord och på väggen hänger samma tavla som hängde inne i herrummet vid Östermalmsgatan 17. På bildtexten står det ”Anna Lindkvist och herrarna Sätterholm på besök”. Ytterligare ett par bilder finns inne från huset. På 1904 år karta över Västerås finns cirka 10 hus inritade vid Lustigkulla. Efter de bilder inne i från huset vid Lustigkulla har ägaren till fotoalbumet slutat skriva bildtexter. Det finns två bilder på hus utvändigt som kan vara huset från Lustigkulla där fotoalbumets ägare bodde. Det mest troliga är en bild på gaveln på huset med en balkong på övervåning där människor är uppställda på balkongen och kring ett kaffebord på markplan.

På ett fotografi ser vi lektor Nordensons hus vid Gamla Bryggerigatan i bakgrunden ser vi Bryggargårdens torn och Västerås kyrkotornet, fotograferat augusti 1901.

På ett annat fotografi ser vi två män i höga hattar och en kvinna i hatt står framför ett hus och på det intill liggande Djäkneberget står en man med en hög hatt på en av de ristade stenarna ”Fredrika av Baden 1781-1828”. En av de två männen med hög hatt framför huset?

Unika bilder från Djäkneberget

Att de som bodde vid Lustigkulla vistades vid det vackra Djäkneberget syns tydligen på de inramade fotografierna och från fotoalbumet. Det är ett par bilder från Djäkneberget. På baksidan av två av de inramande bilder på cyklister, ett kring ett lusthus vid en damm och det andra framför några granar står det: ”Djäkneberget d. 6 maj 1899”. Cykeln var en nymodighet som började bli populär bland ungdomarna i Västerås. En annan bild är ett grupporträtt där de står inne vid stentrappstegsbordet utanför dagens restaurang på Djäkneberget.

P.S. Fotoalbumet och två av de inramade fotografier på cyklister från Djäkneberget finns utställda i monterutställningen ”Djäkneberget i bild” i fackavdelningen på Västerås stadsbibliotek till och med 12 juli 2019.

 

Publicerat i Fotografi, Okända fotosamlingar, Västerås | Lämna en kommentar

Kulturlager på Vasagatan och hunnisk inspirerad grav på Badelundaåsen


30 cm asfalt på Vasagatan i Västerås den 23 april 2019. Foto: Jouni Tervalampi

Kulturlager på Vasagatan och hunnisk inspirerad grav på Badelundaåsen

Av Jouni Tervalampi, 25 april 2019 (tervalampi(a)mail.com)

Under maj-juni 2019 grävts det på Vasagatan i Västerås då gatan har sjunkit och ser ut som en böjd banan. Orsaken till att gatan har sjunkit beror på att Västerås Stad lade ned fjärrvärmeledningar av plast som täcktes av sand och därefter lades asfalt på gatan. Det skedde för ett tiotals år sedan då det var ett 30 cm tjockt asfaltslager när gatan grävdes upp 2019. Vasagatan bör ha asfalteras om 5-6 gånger sedan fjärrvärmeledningarna lades ned. Sandlagret där fjärrledningsrören har packats av tyngden med flera lager av asfalt och att tunga bussar kör på Vasagatan.


Vasagatan i början av 1900-talet fotograferad från Hantverkargatan (längst ut till vänster) mot norr. Vykort från Västmanlands läns museum.

Nu ska arkeologer följa grävningar ned till 1,7 meter under gatuplan för att se om de finner spår efter tidigare bebyggelse, kanske kullerstensgatan från 1900-talets början. Vid Hantverkargatan har arkeologer funnits spår efter Sankt Ilians kyrkogård under restaurangen Varda. Smedjegatan som korsar Vasagatan var en del av Eriksgatan.

-Smedjegatan var en viktig infartsled österifrån. Där fanns många hantverksbodar, ett antal smedjor är dokumenterade, sade arkeologen Jonas Ros på stiftelsen Kulturmiljövård, till Vlt.

Hunnisk inspirerad kammargrav på Badelundaåsen blev platt som en pannkaka

De fruktade hunnerna tvingade alanerna och goterna vid Svarta havet att bli deras undersåtar på 300-talet. Att hunnerna snabbt erövrade Europa berodde delvis att de hade hästar med djupa sadlar som gjorde att de kunde skjuta med pilbågen medan de red. Under sin vistelsen vid Svarta havet tog alaner och goter efter hunnernas stridsteknik med hästar och pilbåge och tog efter hur en framstående hunnisk ryttarkrigare begravdes. Eftersom hästen betydde så mycket för de hunniska ryttarkrigaren så fick hästen en egen begravning vid sidan om ryttarkrigaren. Det här gravskicket spreds bland ledande ryttarkrigare hos folkslag som var allierade med bland annat hunnerledaren Attila.
Det spreds sig till Västeuropa där bland annat frankernas förste kung Childerik begravda hästar utanför Childeriks gravhög. Även högstatusgraven från det frankiska gravfältet vid Beckum begravdes en krigare i en kammargrav och hästar begravdes i sex gropar utanför kammargraven. Graven dateras kring år 600.

1932 åkte länsantikvarien Sven Drakenberg ut till grustaget vid Mejeriet vid Anundshög där lokalbor funnit föremål som hade fallit ur en 21 meter stor gravhög som låg vid grustagets kant. Drakenberg grävde ut gravhögen kant mot grustaget och fann en kruka med nitar och pärlor. Runt högen och i rasmassor i grustaget fann han 11 fragment av två gröna glas, guldtrådar och en rund svärdsknapp till toppen av ett svärd, eller är det en knapp som var fastmonterad på bältet för att hänga fast svärdsskidan med svärdet på. Även spelbrickor av ben. Sedan pärlor och pärlspridarhänge som var 100-150 år yngre, från 700-talet. Det sönderrostade svärdet och möjligt en fragmenterad hjälm tycks ha följt med i grustaget och sedan följt i ett gruslass därifrån. Graven börjades kallas ”Gullhögen” efter guldfynden från graven.

Kammar- och hästgraven

1954 grävdes Gullhögen ut ledd av arkeologen Nils Åberg. Han skrev i ” Rapport nr 2 över det arkeologiska seminariets utgrävning av grav5, Tibble, Badelunda församling, Västerås. 2 dec 1954. ATA 5966”:

Till vendeltidsgraven få räknas obrända hästben, nämligen delar av kraniet till en ung individ , hästtänder, en ryggkota, samt en benpipa till en ung individ gjordes utanför röset och i ljust sandlager…Det nyssnämnda hästkraniets visade invid centralrösets periferi en markant gräns mot ett mörkare sandlager gående in under röset. Det befanns att här en nedschaktning ägt rum före rösets läggande…Sandlagret under det nedsänkta röspartiet var icke tjockt och vilade på orörd åsbotten…Även längs bålmörjans södra kant i centralröset kunde iakttagas en nedgrävning.

Det mörka sandlagret var resterna efter kammargraven som hade förmultnat. Hästgraven hade legat på sidan om kammargraven. Kammar- och hästgraven hade grävts ned i Badelundaåsen som hunnerna gjorde och bland annat den frankiska kammargraven och hästgravarna från Beckum, som är samtida med Gullhögen från Tibble i Badelunda socken i Västerås.

Vem låg i kammargraven och kvinnan som brändes ovanför kammargraven och fick ett röse och en hög byggt åt sig är en annan historia…

Arkeologen Birget Arrhenius har gjort en tolkning vilka hon tror låg i kammargraven och i gravhögen i Badelunda-Bygden Januari 2007.

Läs mer: Yngve Fredriksson 2019-04-23. Ombyggnation kan ge arkeologiska fynd. Vlt del 1. S. 6

 

Publicerat i Arkeologi & Historia | Lämna en kommentar

Gallerians död räddar gallerior i Västerås


Punkt, Västerås, mars 2019. Foto: Jouni Tervalampi

Gallerians död räddar gallerior i Västerås

Av JouniTervalampi 30 mars 2019 (tervalampi(a)mail.com)

På 1960-1970-talet byggdes de första galleriorna i Västerås och de kom att avlösa saluhallen i Västerås. I centrum var det Sigma. Domushuset, Epa, Tempo och Punkt som var de första galleriorna. 1986 byggdes Gallerian och 1990 byggdes Skrapan och Epa byggdes om till Centra. När köpcentrumet Erikslund byggdes blev det ett hårt slag mot affärerna i centrum och galleriornas död uppstod för några år sedan och gallerian i Skrapan lades ned och byggdes om, samma sak med gallerian i Sigmahuset,
Även internethandeln har slagit hårt med butikerna i Västerås. Sommaren 2019 var det flertal tomma lokaler i Punkt och Gallerian. I Igor (tidigare Domushuset) var det på plan 2 en lekplats (tidigare en restaurang) och några tomma lokaler.  I september lade restaurangen Meriot ned i Gallerian vilket fick en snöbollseffekt då Akademibokhandeln och Dressman lades ned, kafé Systrarna Ericsson flyttade till plan 2 i Igorhuset och byggde ett konditori där den gamla restaurangen låg, Ginatricot som låg mitt emot Systrarna Ericsson i Gallerian flyttade till plan 2 i Igor. Nu har plan 2 i Igorhuset plötsligt blivit riktigt attraktivt då Cubus, MQ, med flera affärer finns där och kaféet blir ett centrum där många kvinnor fikar efter ha gått en shoppingrunda.

Gallerian var en genväg då man gick från Mimerkvarteret för de som bor och arbetar i området. Nu när Gallerian töms på affärer och senare stängs kommer gångstråket gå igenom Punkt där så gått som alla lokaler är uthyrda efter att Två Systrar, Kalsongkompaniet, Gant och Frisörstugan flyttat in från Gallerien.

En flyttkarusell som är inte alls dålig då tre halvtomma gallerior blir två fulla gallerior…

Det är inte bara i Västerås butiker får slå igen. Massor av butiker har fått slå igen på Englands största affärsgata Oxford Street i London.

Läs mer: Charlotta Buxton. 2019-03-25. Butiksdöden leder till tomma skyltfönster på Oxford Street. SvD Näringsliv. Måndag 25 mars 2019. S. 4-5

Publicerat i Västerås | Lämna en kommentar