Hur mycket finne eller same är jag enligt kyrkböcker?

 

Hur mycket finne eller same är jag enligt kyrkböcker?

Krönika av Jouni Tervalampi, 25 juni 2018
tervalampi@mail.com

På 1100-1300-talet fanns det många olika folkgrupper i dagens Finland och ryska Karelen: ålänningar, finnar (suomalainen) i Egentliga Finland, tavaster (hämälainen), savolaxare, karelare och samer.

Tidigare har jag skrivit hur mycket finne jag är i ”Finland 100 år. En krönika av Jouni Tervalampi

https://tervalampi.wordpress.com/2017/12/07/finland-100-ar-en-kronika-av-jouni-tervalampi/

även tryckt i Hembygds-Jounalen Nr 2 maj 2018 (sid 4) där skrev jag att jag inte hade några samiska rötter, men det visade inte stämma. Jag har samiska rötter långt tillbaka.

Genforskningen berättar inte allt

Gentester berättar inte allt. Haplogrupper i mtDNA följer kvinnas linje rakt nedstigande led och det manliga Y-dna följer den manliga linjen rakt nedstigande led. Egentligen berättar de bara två linjer av din genetiska historia.

Det är 10 generationer sedan mina förmödrar och förfäder levde på 1600-talet och då var det 1024 olika släktrötter. Nu är det få personer som finner alla sina 1024 släkter. Man får var glad om man finner 200 då i många falla tar sökande slut på grund av ”fader okänd”, kyrkböcker som har bränts upp när blixten slagit ned eller att prästgårdar och kyrkor bränts ned på grund av krig.

Att släktforska i Finland

Att släktforska i Finland är både enkelt och samtidigt krångligt. I Finland är kyrkböcker offentliga först efter 125 år. I Sverige är det 70 år. Det innebär att man måste veta om sin släkt i ett par generationer tillbaka. Tittar jag på mina egna föräldrars minne, före innan det blev populärt med släktforskning, så kommer de ihåg sin farmor, farfar, mormor och morfar, men inte något namn 3 generationer bakåt. Utan det var levande människor som de kom ihåg från sin barndom. Vilket gör att man måste veta flera generationer när de var född och i vilken socken. Nu hade jag tur på min morfars sida då någon av mammas syskon beställde en släktutredning efter att min morfar dött. Det underlättade på den släktgrenen.

HISKI-databasen är ett bra hjälpmedel när man ska släktforska om sina rötter i Finland. Kyrkböcker i original finns inskannade och är gratis att titta på i Internet.

Finska och karelska släktnamn

Det som skiljer det östra delen av det dåtida Sverige var att det var mer vanligt med släktnamn i Finland och Karelen och det gällde samer, karelare, savolaxare, finnar med flera. I Sverige var det vanligt att barn tog namn efter pappan, till exempel hette han Anders fick dottern Lisa namnet Lisa Andersdotter och sonen Erik namnet Erik Andersson. I Sverige finns tidiga släktnamn i Dalarna, hos soldater, adeln och präster.

Namn efter gårdar krånglar till det

Det som gör det krångligt är att finländare ofta bytte efternamn då de tog ett nytt efternamn efter gården de flyttade till. Det gör det svårt att veta om det är ett ursprungligt släktnamn eller om det är taget efter en gård, som till exempel min morfar hette Väänenen som inte har någon koppling till den äkta Väänenen släkten som har funnits i Ylikiiminki i flera hundra år. Utan morfars far hade flyttat in i en gård vid Väänenen.

Släktnamn kan berätta om en ännu äldre historia än kyrkböckerna

Finner man de ursprungliga släktnamnen kan man möjligen se var de bodde på 1500-talet, eller ännu längre tillbaka. Ett mycket bra hjälpmedel är boken Uusi suomalainen nimikirja (1988) där forskarna och tillika författare till boken har följt olika släktnamn. Även mantalslängder från 1500-1600-talet finns inskannade och utlagda på Internet.

Rötter från Novgorod?

Mina rötter från slavsläkten Holappa från Finland-Karelen-Novgorod

På min morfars sida har jag rötterna från träl- eller soldatsläkten Holappa. Ryska holop ’slav, tjänare eller soldat’. Holappa finns omnämnt på ett medeltida näverbrev från Novgorod i dagens Ryssland.

Mina rötter från Tavastland

Min farmors mamma hette Limatainen i efternamn och var född i Hankasalmi i Tavastland (f. Häme), så långt jag kunnat spåra släkten har de bott i Tavastland.

Mina pomoriska och karelska rötter

Min farfar hade släktnamnet Timijeff/Timijev där är de flesta ryska karelare och pomorer, enligt Kuzmin, är de ursprungligen savolaxare.

Mina samiska rötter

Cirka 10 års tid har jag lovat mina syskon att skriva en bok om vår släkt. Våren 2018 frågade några av mina syskon hur det går med släktboken. Jag tog tag i mammas släktgren som jag hade studerat minst och till min förvåning fann jag att vi har samiska rötter på min morfar sida. Min morfars mormors farfars farmor hette Karin Lappalainen och hennes föräldrar var samer. Det är 8 generationer bakåt och jag och mina syskon är 1/256 same, cirka 4 procents same.

Finnar?

Några finnar, det vill säga finsktalande personer från Egentliga Finland, har jag ännu inte funnit.

Kartplatsen Finland http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?lang=sv-FI

Finlands släktforsknings databas HisKi: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se

Finland: inskannade kyrkböcker http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm

Saarikivi Janne, 2007. Finnic Personal Names on Novgorod Birch Bark Documents. Slavica Helsingiensia 32. Helsinki 2007. S. 196-246.
pdf https://blogs.helsinki.fi/personal-name-systems/files/2015/12/saarikivi.pdf

Heimonen, Sari 2018-05-15. Holappa suvun varhaishistoria Pohjois-Pohjanmaan alueella

https://heimonensari.wordpress.com/sukututkimus/holappa-suvun-varhaishistoria-pohjois-pohjanmaan-alueella/

Annonser
Det här inlägget postades i Arkeologi & Historia. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Hur mycket finne eller same är jag enligt kyrkböcker?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s