Vulkanutbrottet som förlängde svälten i över 10 år i Kemi Lappmark

Vulkanutbrottet som förlängde svälten i över 10 år i Kemi Lappmark

Av Jouni Tervalampi, 23 juli 2018 (tervalampi@mail.com)

Hos samerna i Kemi lappmark var det nybyggarna och fiskesamerna vid Enaresjön och vid Ishavskusten som var de mest känsliga för svältkatastrofer, medan samerna med renar klarade betydligt bättre. Redan 1814 började svälten i Kemi lappmark. Den 5 april 1815 fick vulkanen Tambora i dagens Indoniesien ett jätteutbrott som kom att påverka stor del av världen. Stoften gjorde att solen knappt trängde genom molnstoftet sommaren 1816, vilket ledde till missväxt. Det året går under namnet ”året utan sommar”. I Kemi lappmark kom vulkanutbrottet att förvärra situationen som hade en 7 år lång missväxt, men varade ända till vintern 1830-1831. Prästen Jacob Fellman som tjänstgjorde i Kemi lappmark gjorde dagboksanteckningar.

Svälten 1814-1821

Nämndemannen den öfverståndna allmänna hungersnöden; huru vildrenarna då hade minskats och äfven de tama åtgått till lifvets uppehälle. Boskapen jemte hästarna hade användts till stillande af svält. Foglar och ekorrar hade alldeles öfvergifvit orten. Mången hade under de sista af de olycksdigra åren icke haft utsäde, hvarmed de kunnat beså sina åkrar. Sjelf hade han dock alla år haft något, men skördat intet annat än halm. På det sjunde missväxtåret, eller år 1814, såg han ingen utsigt mera till att erhålla utsädeskorn. Han hade likväl haft aning om, att tiderna nu skulle förbättras, liksom efter de sju Egyptiska missväxtåren”. Fågelfanget hade sistnämnda år (1814) varit bättre än de föregående åren, och äfven ekorrar hade yppat sig i trakten. Af dem hade han skjutit litet mera än till två timmer, med hvilka, jemte några Lispund fjäder, han skulle begifva sig till Kemiträsk, ehuru han numera ej hade flera dragare än två renoxar. Tiden var för honom ganska dyrbar, ty han fruktade, att hans hustru och deras flera små barn skulle förgås af hunger under hans frånvaro, då han ej var i tillfälle att med jagt skaffa dem något till uppehälle.

Barkbrödets c-vitamin räddade Enarebor från skörbugg

De, som för hunger och svält under nödåren tagit sin tillflykt till kusten, blefvo merendels der rof för den gängse skörbjuggen, hvaraf dock de barkätande Enareboerne hade föga känning.

Sommaren 1830

I Enare möttes jag af sorgliga underrättelser. Aldrig hade man ännu under min tjenstgöringstid i Lappmarken med så dåliga utsigter gått vintern till mötes. Hunger och svält voro allmänna redan om sommaren; hvad skulle det arma folkets öde blifva under vintern? Fisket hade utfallit uselt. Vargen hade uppätit de flesta får, och man befarade enahanda nederlag bland renarna, som än voro i skogen. Natten mot den 26 Juli var sträng frost. Nätterna mot den 28 och 29, då stränderna isbelades, än strängare. Nybyggaren hade således intet att räkna på från sin åker. Han hade dock sin ladugård att lita till. Men för Fiskarlappen var barkvällingen sista resursen, om ej vildgäss och ripor funnos att tillgå. Hjortron fanns lyckligtvis rikligen och hade äfven af mången insamlats till betydliga belopp. Jag vet likväl icke, hvem som är mera att beklaga, nybyggaren i den nedre Lappmarken, då frosten förstör hans sädesväxter, eller Fiskarlappen, då laxen stiger sparsamt i Tana och fisket utfaller illa.

December 1830

Här (Utsjoki) likasom i Enare möttes jag af sorgliga förhållanden. Hunger och svält voro nu Lapparnes bedröfliga lott. En och annan i Enare uppgafs till och med redan hafva ljutit hungersdöden, och här lågo nu menniskor afmattade af brist på föda. Likasom år 1829, hade laxfisket i Tana elf äfven om sommaren 1830 utfallit högst ogynnsamt. Snöripor, den vanliga reserven under dåliga laxar, funnos ej heller att tillgå. Fiskarlapparnes förnämsta utkomstkälla var att tigga åt sig litet kött af Renlapparne. Dessa äro ock mycket gifmilda mot de fattiga Fiskarlapparne. Ja, det finnes Renlappar, hvilka årligen, då deras renhjordar trifvas väl, gifvit åt fattiga Fiskarlappar ända till 12 å 15 slagtrenar så godt som till skänks, utom att de ofta i veckotal föda dem hos sig och bevilja dem kredit. De Norska Renlappar, hvilka vistas här vintertid med sina renhjordar, äro rikare än de våra och i samma mon äfven gifmildare mot behöfvande Fiskarlappar, som de kalla ”Vaivasak” (eländiga, fattiga).

Födda och döda vid Keret vid Vita havet

1814 född pojkar 8, flickor16, summa 24; döda män 3, döda kvinnor 1, summa 4.

1820 född pojkar 13, flickor14 summa 27; döda män 36, döda kvinnor 31, summa 67.

Lär mer: FELLMAN, JACOB.1906 ANTECKNINGAR UNDER MIN VISTELSE LAPPMARKEN

FÖRSTA DELEN.

Titta mer: Svt-play 2018. Vetenskapens värld. Vulkanen som förändrade världen.

https://www.svtplay.se/video/18685406/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sommar-vulkanen-som-forandrade-varlden?start=auto&tab=2018

 

Annonser
Det här inlägget postades i Arkeologi & Historia. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s